Akut internmedicin ht24

Omhändertagande och handläggning under det första vårddygnet.

Kursdatum: 14-18 oktober 2024, distanskurs

Målgrupp: ST-läkare i början av sin specialistutbildning och som är intresserade av att vidareutbilda sig inom det akutmedicinska området. Även AT-läkare i slutet av sin AT-tjänstgöring och med erfarenhet från akutverksamhet.

Avgift: 13 800 kr exkl moms.

Anmälningsvillkor/återbud

Bildkollage läkare med medicin relaterade föremål som tycks komma upp ur huvudet. I bakgrunden illustrationer av olika kroppsorgan.

Kontakt: Kristina Lundgren (e-post), projektkoordinator vid avdelningen för uppdragsutbildning

Kursintroduktion

Snabb och adekvat handläggning på akutmottagningen kan vara livsavgörande

Handläggning av akuta sjukdomstillstånd utgör en viktig del av arbetet inom de flesta medicinska specialiteter, både inom sluten- och öppenvården. Majoriteten av patienterna som vårdas vid medicinavdelningar har lagts in akut. Den höga arbetsbelastningen, kravet på snabb och adekvat insatt handläggning av akuta sjukdomstillstånd, samt bristen på lediga sängplatser ställer stora krav på jourhavande läkare.

Ökade kunskaper hos läkare inom jourverksamheten ökar patientsäkerheten och förkortar vårdtiden genom en korrekt utredning och behandling redan vid inläggningen.

Kursen i akutmedicin utgår från vanligt förekommande symtom och sjukdomstecken vid medicinska akutmottagningar och vårdcentraler. Föreläsningarna baseras till stor del på fallbeskrivningar ur vår kliniska vardag. Vi fokuserar på det akuta omhändertagandet samt handläggningen under det första vårddygnet då patienten läggs in.

Kursledaren har ordet

Anton Gard, Med. Dr, specialistläkare, kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Som läkare söker jag efter kunskap som både ger mig en ökad förståelse och som jag konkret kan använda mig av i mitt kliniska arbete. Kunskapsöverföring kommer alltid att vara en viktig del av läkaryrket och jag intresserar mig för hur man kan höja kvalitén på undervisning och göra den mer effektiv. Inom akutsjukvård ställs höga krav på snabb, korrekt diagnostik och handläggning. Det sker en ständig kunskapsutveckling inom alla fält och det är nog närmast omöjligt att hålla sig uppdaterad om och behärska alla internmedicinska diagnoser.

Med det sagt så växer arbetsglädjen i takt med kunskapen och erfarenheten. Man kan verkligen göra skillnad för patienterna! Kunskapen ger också en trygghet som återspeglas i hur man talar med patienter och kollegor. Min förhoppning är därför att den här kursen ska ge deltagarna ett ökat självförtroende och leda till att arbetet på akutmottagningen känns roligare.

Anton Gard

Anton Gard

Kursens Mål

Målet med kursen är att deltagarna skall stärka sin förmåga att kunna diagnostisera, utreda och vidta adekvata åtgärder vid akuta medicinska sjukdomstillstånd.

Kursen avser att täcka in följande delmål enligt Socialstyrelsens målbeskrivning för ST:

Enligt SOSFS 2015:8

  • Akutsjukvård c1, c2, c3
  • Allmänmedicin c3
  • Internmedicin c1, c2, c3, c4, c6, c7
  • Endokrinologi och diabetologi c1, c2, c3, c4
  • Medicinsk gastroenterologi och hepatologi c1, c2, c3, c4
  • Kardiologi c1, c2, c3, c4
  • Lungsjukdomar c1, c2, c3, c4
  • Njurmedicin c1, c2, c3, c4
  • Geriatrik c1, c2, c3, c4
  • Neurologi c9
  • Reumatologi c11
  • Hematologi c1, c2, c3, c4

Enligt SOSFS 2021

  • Akutsjukvård STc1, STc2, STc3
  • Allmänmedicin STc3
  • Internmedicin STc1, STc2, STc3, STc4, STc6, STc7
  • Endokrinologi och diabetologi STc1, STc2, STc3, STc4
  • Medicinsk gastroenterologi och hepatologi STc1, STc2, STc3, STc4
  • Kardiologi STc1, STc2, STc3, STc4
  • Lungsjukdomar STc1, STc2, STc3, STc4
  • Njurmedicin STc1, STc2, STc3, STc4
  • Geriatrik STc1, STc2, STc3, STc4
  • Neurologi STc9
  • Reumatologi STc11
  • Hematologi STc1,STc2, STc3, STc4

Pedagogiskt upplägg

Kursen är uppbyggd kring fallbaserade föreläsningar och falldiskussioner. För att öka graden av interaktivitet används mentimeter vid ett flertal tillfällen under kursen.

Kursen ges på distans via Zoom.

Ledande forskare och ämnesspecialister från bland annat Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Henrik Toss, kursledare, Med. dr, överläkare, Enköpings lasarett

Gorav Batra, docent, specialistläkare, kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Sara Bülow, specialistläkare, verksamhetsområde anestesi- och intensivvård, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Christina Christersson, docent, överläkare, kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Jens Ellingsen, specialistläkare, lungsektionen, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Tobias Eriksson, chefsöverläkare, beroendemedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Anton Gard, med. Dr., specialistläkare, kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Jarl Hellman, överläkare, sektionen för endokrinologi och diabetologi, specialmedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Karin Hjorton, specialistläkare, reumatologen, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Varvara Kommata, specialistläkare, arytmisektionen, kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala.

Sven Jackman, överläkare neurologi, Verksamhetsområdet Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Erik Lindeman, överläkare, Giftinformationscentralen, Stockholm

Anna Robelius, överläkare, sektionen för hematologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Jan Melin, överläkare, sektionen för njurmedicin, specialmedicin, Akademiska sjukhuset

Pernilla Rundlöf Nygren, specialistläkare, infektionskliniken, Akademiska sjukhuset

Anders Rönnblom, docent, överläkare, sektionen för gastroenterologi, specialmedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Johan Virhammar, docent, specialistläkare neurologi, Verksamhetsområdet Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Signild Åsberg, Docent, överläkare, MLS för strokeenheten, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Lipus logotype

LIPUS har granskat och godkänt denna utbildning. Socialstyrelsens intyg för meritvärdering vid ST tillhandahålls efter godkänd kunskapskontroll på gruppnivå och 100% närvaro i kursens samtliga moment.

Akut internmedicin 14-18 oktober 204

 

MÅNDAG 14 OKTOBER

08.30–09.00 Registrering

09.00-09.10 Introduktion, Anton Gard

09.10–10.00 Arbetssätt på en akutmottagning. Handläggning av svårt sjuk patient. Kommunikation och dokumentation vid arbete på en akutmottagning, Pouya Ghelichkhan

10.00–10.30 Paus

10.30–12.00 Akut hjärtsvikt. Handläggning av akut lungödem. Bakomliggande orsaker och dess inverkan på terapival. Cardiogen chock, Anton Gard

12.00–13.00 Lunch

13.00–13.45 Akut diabetologi. Ketoacidos. Bedömning av utlösande faktorer. Handläggning. Hyperosmolärt koma. Orsaker och behandling. Hypoglykemi. Behandling. Indikationer för inläggning, Niclas Abrahamsson

13.50 -15.20 Akut endokrinologi. Addison; akut handläggning. Hyperkalcemi. Differentialdiagnostik. Akuta åtgärder. Thyreotoxikos. Terapi i akutskedet. Indikationer för inläggning, Jarl Hellman

15.20–15.45 Paus

15.45 -17.00 Akut reumatologi. Akut handläggning av artrit och temporalisarterit. När misstänka systemsjukdom, Karin Hjorton

 

TISDAG 15 OKTOBER

08.30–10.00 Hjärtklappning. Behandling av förmaksflimmer samt smala och breda takykardier, Varvara Kommata

10.00–10.30 Paus

10.30–11.15 Synkope. Diagnostik och handläggning, Varvara Kommata

11.15 -12.00 Hypertoni. Vilken utredning bör genomföras i akutskedet? Val av lämpliga läkemedel. Vilka symtom respektive blodtrycksnivåer indicerar inläggning? Hur mycket bör blodtrycket sänkas i akutskedet? Hjalmar Flygt

12.00–13.00 Lunch

13.00–13.45 Gastroenterologi. Patologiska leverprover. Handläggning av akut leversvikt.

Ascites. Provtagning. Behandling. Indikation för buktappning, Maria Ling Lundström

13.50 -14.35 Bedömning och handläggning av diarré ur akutperspektiv. Vad talar för en nydebuterande inflammatorisk tarmsjukdom och vad gör man då? Handläggning av ett skov hos en patient med känd IBD. Något om konsten att rektoskopera, Maria Ling Lundström

14.35–15.00 Paus

15.00–16.30 Akut bröstsmärta. Akut kranskärlssjukdom. ST-höjningsinfarkt: Reperfusionsstrategi - primär PCI eller prehospital trombolys? Antitrombotisk behandling före/efter primär PCI respektive trombolys? Icke-ST-höjningsinfarkt och instabil angina. Riskvärdering. Antitrombotisk behandling – indikationer, kombinationer. Optimerad antiischemisk terapi. Aortadissektion som differentialdiagnos, Gorav Batra

 

ONSDAG 16 OKTOBER

8.30–10.00 Ökad blödningsbenägenhet. Differentialdiagnostik. Provtagning. Handläggning vid blödning relaterad till trombolys- respektive Waranbehandling. Åtgärder vid trombocytdysfunktion. DIC. Diagnostik och behandling, Christina Christersson

10.00–10.30 Paus

10.30–12.00 Hematologi. Anemi. Differentialdiagnostik. Svår hemolys. Provtagning före blodtransfusion? Indikation för transfusion. Trombocytopenier. Indikation för trombocytransfusion. Neutropen feber: Initial behandling, indikationer för isolering. Akut leukemi: Initial handläggning, när bör patienten remitteras för akut utredning och behandling? Anna Robelius

12.00–13.00 Lunch

13.00-14.30 Stroke. Akut omhändertagande och akut sekundärprevention vid stroke. Praktisk tillämpning, Signild Åsberg

14.30-15.00 Paus

15.00 -17.00 Akut neurologi. Handläggning av akut yrsel på akutmottagningen Differentialdiagnostik och handläggning vid akut huvudvärk. Differentialdiagnostik vid kramper, Johan Virhammar

 

TORSDAG 17 OKTOBER

08.30–10.00 Akut lungsjukdom. Akutbehandling av astma och KOL. Indikation för antibiotika? Akut respiratorisk insufficiens. Bakomliggande orsaker. Hur mycket syrgas törs man ge? Indikation och kontraindikation för behandling med NIV respektive respiratorbehandling. Pneumothorax. Dränage eller exspektans? Pleuravätska. Hur hantera på akutmottagningen? Anafylaxi och allergiska reaktioner. Handläggning och behandling. Lämpliga recept och instruktioner inför hemgång, Jens Ellingsen

10.00–10.30 Paus

10.30–12.00 Akut njursvikt. Differentialdiagnostik och handläggning vid akut njursvikt, Jan Mellin

12.00–13.00 Lunch

13.00–15.00 Feber och frossa. Sepsis; definition, diagnostik, antibiotikaval och handläggning. Lunginflammation. Vilka odlingar är av värde? Vilka patienter behöver läggas in? Endokardit. När bör man misstänka att blåsljudet är associerat med en endokardit? Optimal odlingsstrategi. Antibiotikaval. Meningoencefalit. Vad talar för bakteriell genes? Tolkning av liquoranalyser. Handläggning av misstänkt encefalit. Antibiotikaresistens, Pernilla Rundlöf Nygren

15.00–15.30 Paus

15.30–16.30 Akut psykiatri. Regler kring vårdintyg, nödvärn och nödrätt. Bedömning av suicidrisk. Förhållningssätt vid personlighetsstörningar, Tobias Eriksson

 

FREDAG 18 OKTOBER

08.30–10.00 Medicinsk intensivvård. Chock. Genes. Handläggning. Kristalloider kontra kolloider? ABCDE. Elektrolytrubbningar, Sara Bülow Anderberg

10.00 -10.30 Paus

10.30–12.00 Akuta förgiftningar med narkotika. Förgiftningar av narkotika är en vanlig företeelse på akutmottagningen. Blandförgiftningar är regel och ibland har helt okända nya psykoaktiva substanser, sk ”nätdroger”, intagits. Övervakning, provtagning och behandlingsinsatser kan därför ofta inte baseras på uppgifter om vilken drog som intagits utan måste ske under ledning av den kliniska bild den enskilde patienten uppvisar. I denna föreläsning presenteras symtom och handläggning av de vanligaste ”fenotyperna” (kliniska bilderna) vid narkotikaförgiftning med agiterat delirium, serotonerg toxicitet, ecstasyassocierad hyponatremi och cannabiskräksjukan som viktiga exempel, Erik Lindeman

12.00–13.00 Lunch

13.00 -14.30 Tromboembolisk sjukdom. Bensvullnad. Vad talar för djup ventrombos? Ultraljud eller flebografi för diagnostik? Har D-dimer något att tillföra? Indikationer för trombolys. Bedömning av bakomliggande faktorer i akutskedet. Lungemboli. Klinisk bild. Behandling, Eric Thunander

14.30 -15.00 Avslutande diskussioner. Anton Gard

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin