Forskarutbildningen i energisystem på Högskolan i Dalarna handlar om den byggda miljön, alltså energi som resurs i byggnader och det sett ur ett livscykelperspektiv. Det handlar om energisystemlösningar som är hållbara på lång sikt. I ämnet ligger tonvikten på energitekniska installationer i den byggda miljön, vilket inkluderar solenergianläggningar.
Det är viktigt att se till att teknik för förnybar energi, t.ex. solceller, fungerar bra ur teknisk, ekonomisk och miljömässig synvinkel. Panelerna ska vara så effektiva som möjligt, och vi vill förstås dra vårt strå till stacken för att minska Sveriges (och världens!) koldioxidavtryck, säger Marieke Rynoson.
– Men jag tror att det är lätt för oss ingenjörer att glömma att människor måste leva med våra lösningar. Förutom miljömässig och ekonomisk hållbarhet får vi inte glömma den sociala påverkan. Med min forskning hoppas jag därför kunna bidra till en mer exakt modellering av solceller.
Varför valde du att forska om solenergi?
– När jag avslutade mitt masterprogram i Energy Efficient Built Environment fick jag möjlighet att ansöka om den här tjänsten. Det som intresserade mig var möjligheten att lära mig mer om byggnadsintegration av solceller. Det som är spännande och intressant med den här doktorandtjänsten är att den innehåller en stor bredd av ämnen som ger mig möjligheten att göra en mängd olika projekt.
Berätta mer om din forskning:
– Huvudfrågan i mitt första forskningsprojekt är: Kan IDA ICE exakt återskapa prestandan hos verkliga solcellsinstallationer över ett brett spektrum av systemkonfigurationer i Sverige, och hur fungerar det jämfört med etablerade programvaror för solcellsdesign? Det är intressant eftersom industrins standardverktyg (t.ex. PVsyst, PV*sol, Polysun) inte täcker in allt kring byggnadsintegrerade solceller. Eftersom paneltemperaturen är en ganska viktig del av noggrannheten i PV-simuleringen, och BIPV-panelerna och byggnadsskalet har ett termiskt förhållande, måste det bli rätt. Det kan vara intressant för konsulter att beräkna byggnadens energibehov och produktion samtidigt!
Marieke Rynoson undersöker i ett annat projekt handlar om integrering av solceller i äldre byggnader med höga kulturella värden.
– Hur förändrar integreringen av solcellspaneler det upplevda kulturarvsvärdet - ekonomiskt, miljömässigt, socialt - hos en kyrka som är en specifik typ av kulturarvsbyggnad? Det finns många åsikter om det. Jag har nu gjort en inledande litteraturgenomgång och ska nu göra en kvalitativ intervjustudie med t.ex. specialister på kulturarv och historiska byggnader Mitt mål är att ta fram någon form av guide, som skulle kunna användas och underlätta vid planering av solpaneler i historiska byggnader.
Ett annat ämne som intresserar Marieke Rynoson är färgade solceller.
– Jag skulle vilja forska kring modellering av färgade solceller. Som en annan doktorandkollega fann i sina studier (Babin, 2021 & 2023) påverkar typen av färg och panelens lutningsvinkel prestandan hos PV-paneler. Jag skulle vilja få mätningar från paneler med olika färgmetoder, för att se om hans resultat är sanna med alla färgtekniker och hur det kan implementeras i PV-modelleringsverktyg. Det här projektet skulle vara bra för att koppla samman de mycket tekniska projekten med den tvärvetenskapliga karaktären hos de samhällsvetenskapliga projekten jag jobbar med.
– Solceller är inte bara integrerade i en byggnad, de är också integrerade i människors visuella miljö och dagliga liv. Jag vill undersöka vilka designstrategier som skulle kunna användas för att öka allmänhetens acceptans och uppskattning av solcellsinstallationer i stadsmiljö, avslutar Marieke Rynoson.